"Nogarerarenai tsumi ni oboretemo kitto"

Jag känner mig så väldigt trött. Jag har ingen energi. Jag orkar inte med någonting. Jag känner inte för att göra något! Bara läsa och titta på anime... Min energi räcker inte till för något annat. 

Jag var på stan med Käsarna idag. Det var trevligt. Vi gick till Hurry Curry för en fika. Mitra mådde inte så bra... Hon var trött och hade ont i magen =/ Jag började känna mig seg och trött när det var dags att gå därifrån. Vi gick in på indiska innan vi drog. Jag köpte en väldigt mysig klänning. Jag funderar på om jag skall använda den på fredag när jag ska ut med Vickan och Thomas på krogen. Men vi får se... Jag skall rådfråga Vickan om den saken. Kläder är något hon är duktig på. Thomas är också duktig på kläder.

De två människorna är väldigt viktiga för mig, förresten. Vickan började i min klass vårterminen i fyran. Vi blev vänner väldigt snart och umgicks väldigt mycket i skolan och på fritiden. Jag har så oerhört många roliga minnen med den tjejen så det är inte klokt. Både bra och dåliga. Jag minns att vi bråkade en del i sexan. I sjuan också. Men vi blev alltid vänner igen, på ett eller annat sätt. Utan henne hade jag inte haft någon under slutet på mellanstadiet och början på högstadiet.

Thomas träffade jag första gången på Valborg när vi gick i sjuan. Jag föll direkt. Helgen därefter umgick jag, Thomas och Elin (Elin är en tjej jag kännt väldigt länge och det var meningen att jag skulle gå med henne på valborg men hon tog med Thomas, vilket jag i dagsläget är väldigt glad över). Den helgen slutade i min första riktiga kyss, kan man väl säga. Tisdagen därefter, exakt en vecka från valborg, blev jag och Thomas ett par. Vi höll ihop till i Juni-juli någon gång... Sen minns jag inte exakt andra gången vi blev tillsammans, men det var februari-mars i åttan... det höll ungefär lika länge... Sen blev vi tillsammans igen natten till Lucia. Och tog slut februari, har jag för mig. 

Efter det har vi inte försökt igen. Jag är säker på att om han någon gång skulle fråga om det kunde bli vi igen, skulle jag säkert säga ja. Många av de känslorna jag hade för honom sitter fortfarande kvar, och kommer säkert alltid göra det. Men vem kan klandra mig? Grabben är ju så sjukt snygg så det går inte! Nej, det är inte det enda jag ser. Hans personlighet lockar mig desto mer. Han har hjälpt mig väldigt mycket. Säkert mer än vad både han och jag är medvetna om. 

Vickan och Thomas är två glada och ljusa personer som dragit upp mig från djupet, hjälpt mig hitta tillbaka till färgerna. Jag gick bara i svarta kläder förut. Inga färger what so ever! Men de fick mig att förstå att jag passar i färger också. Nu vågar jag prova mer kläder. Jag har köpt mönstrade klänningar och linnen i olika färger i stället för bara svart. Visst, jag har mycket svarta kläder, men det är inte det enda som fyller min garderob.

Det är fortfarande ganska mörkt i min hjärna, men jag hoppas att även den ska kunna klä sig i glada färger.

Puss <3