"Dream about the time when I'm with you"

Typiskt min tur. Ingen praktik på Bbl/At. Jag ska ringa eller gå till Magasin24 i morgon för att se om de kan ta emot mig. FAN, det är ju bara en vecka kvar! Ska jag skippa praktik helt om de inte kan ta emot mig, eller ska jag ringa massa andra ställen också? Jag känner mig vilsen. Jag vet inte vad jag ska göra. Jag börjar med Magasin24 i alla fall. Nära och bra.

Jag vägrar flytta till Stockholm igen för praktik. Jag klarar inte av det. Det är för långt bort för mig! Fuck this...

"I am lost and I need to be found"

Jag skäms. Det är fruktansvärt, jag svor att aldrig göra det. Jag lovade mig själv att jag inte skulle! Åh, jag känner mig hemsk. Jag vill inte men jag kan inte låta bli. Jag vill inte tycka om det. Men det drar i mig, ber mig att fortsätta. Oh, please god kill me. Något får mig att fastna, men jag sa till mig själv att jag aldrig skulle bli som alla de där jag föraktar. Men nu verkar det vara för sent.

Jag lyssnar på Johan Palm.

Och det är väldigt irriterande. Och jag kommer aldrig kunna erkänna det. Oj, jag erkände det just för hela internet. Hahaha xD

"I 'm all out of love, I'm so lost without you"

Det gör ont i min mage. Gah, jag hatar det >.<

Jag har ingen aning om vad jag gjort men det gör ont vid höger öga. Inre ögonvrå. Sen är jag lite... Röd-lila aktig där också. Har jag slagit mig själv i sömnen? För jag lovar, när jag somnade senast så hade jag inte ont! Men när jag vaknade gjorde det ont. Knäppt... Eller har någon smygit in i mitt rum och slagit mig i ögat? Tell me! Who was it?!?!?! I shall kill you.

I'm starting to lose hope. Of everything. No traineeships, no work, no beauty, no love... No life? Maa, I'm fucked.

Och inte kan jag vända tillbaka dygnet heller efter att ha jobbat natt. Åh, det är så lätt att vända det fel så man är vaken hela nätter och sover hela dagar, men det är fan så svårt att vända tillbaka skiten sen. Blä.

Mmm, när jag får pengar ska jag färga håret. Jag skall be min syster hjälpa mig. Det blir bättre så. Åh!... Öh... Nej. Jag ska lägga undan en hel del pengar också. Så jag har. Ifall jag behöver till något. Läkare eller liknande skit. Man vet ju aldrig. Jag har ett par fläckar jag måste titta upp. Inte leverfläckar utan snarare något lila-aktigt. Shit, hela jag är snart lila. haha! Jag tänkte bara på att jag hade ont i ögat. Eller vid ögat snarare. Aja, det är säkert bara nåt liknande som pappa har eller så är det psoriasis som mamma har. Fuck, jag vill inte ha det. Men det är ärftligt har jag hört. Och morfar hade det, min äldsta morbror har det... Och mamma. Så varför inte?

Jag måste börja göra saker på dagarna! Inte bara... Sova och sedan sitta framför datorn. Vad gör jag vid datorn?`Laddar ner filmer och serier. Och tittar på dem. Något mer? Typ inte... Jag blir så trött på mig själv! Varför kan jag inte ta tag i mitt liv någon gång? Jag kan inte fortsätta så här. Men jag drömmer och hoppas och önskar att det ska hända något annat. Att mina drömmar ska gå i uppfyllelse. Min högsta dröm är... Ouppnåelig. Det är ingen vanlig dröm heller, som ett jobb eller kärlek. Nej, det handlar om en hel värld, ett helt annat liv! Något som inte existerar... En fantasivärld. Men åh, vilken värld. Och vilka människor. Keep on dreaming.

GAAAH! Emma! Pilla! Let's Zumba! Vi måste komma igång. Jag tror jag ska... Ringa dem i morgon eller i veckan och se om de vill prova skiten. Då kanske vi kan fortsätta med det sen. Få lite träning. Lite mer spänst och vighet i kropparna. Mah, fuck it. Det visar sig.

Mamma och pappa kanske ska ta med mig och Emma ut på en caching-helg. Vi drar iväg någonstans och bor på hotell och letar cacher hela dagarna! Riktigt bra faktiskt, för man får gå väldigt mycket. Mamma och pappa var iväg i helgen och mamma hade gått över 50 000 steg sammanlagt. ÖVER! Waaaaaay over. Kanske över 60 000 till och med. Rekommenderat för en person per dag är 10 000. Steg alltså. Skit i hur långt, det är inte där saken ligger. Det är hur mycket man rör sig. Inte hur långt man går. Om två personer går lika långt, men olika många steg. Den ena går 5000 steg och den andre 8000, vem har då fått mest motion? Den som gått 8000 förstås. Den har rört sig mer. Flyttat benen mer än den andre. Mah, skit samma.

Skaffa mig en stegräknare! pappas gamla är inge bra. Den visar inte rätt och den sitter inte kvar. Pappas nyaste slutade fungera. Han ska beställa nya säger han. När då? Jag vill att han ska göra det innan vi drar iväg på caching-helg. Jag vill veta hur mycket JAG går.

Det känns som om jag vara gnäller. Gör jag det? Gnäller på mig själv och klagar på att jag aldrig gör något och att livet suger och allt... Varför gör jag inget åt det då? Jag vet inte. Jag önskar att svaret fanns för mig att finna, men tankarna når inte så långt.

Förlåt, nu blev det ett sånt här långt inlägg igen. Som vanligt. Aja...

Puss <3

"I never will forget those nights, I wonder if it was a dream"

Jag tror jag har stängt in mina känslor. Virat en kedja runt mitt hjärta och satt ett stort lås på. Kastat bort nyckeln och stängt dörren om kärleken. Efter den här sommaren kanske det inte är så konstigt.

Vad jobbigt det ska vara med drömmar som aldrig kommer gå i uppfyllelse. Jag drömmer om japanska skådespelare.

Jag är fruktansvärt uttråkad. Jag jobbar natt och det finns ingenting på tv. Det är inte så lätt att göra saker här för det är lätt hänt att man väcker barnen. Det finns ingen tvättmaskin utan korttiden går upp med sin tvätt till Svärmaren och man kan inte städa en massa för då vaknar dem... Såå... Läsa, se på tv eller hålla på med dator är vad man kan göra. Dator om man har en med sig. Vilket jag då alltid har när jag jobbar natt nu för tiden.

Hmm.. Vid två-halv 3 blir min dator alltid skitseg... Jag förstår inte varför. Men drygt är det i alla fall.

Bajs på det här...

Puss