"You know the games I play and the words I say when I want my own way"

Emilie Autumn - Opheliac

Jag jobbade med mitt samhällsreportage mellan 14.30 och 0.30 igår.Det var segt i början och det hände inte så mycket med arbetet. Men till slut kom jag igång och jobbade med det flera timmar i sträck, till klockan 21 ungefär. Då var jag vrålhungrig eftersom jag inte ätit sedan lunchen. Jag tog en paus och gjorde iordning soppa, grönsaker och bröd till mig och Kaiser.

Efter detta fortsatte jag med arbetet. Jag tror själva layouten på texten tog 2 timmar. Såå.. Att få ihop texten tog alltså 6 timmar, kanske. Därikring. Sammanlagt? Tjaa... 8 timmar av 10.

Efter att arbetet var färdigt tog jag mig en välförtjänt dusch. Ja, klockan var 0.30 på natten och ja, det var läskigt att gå ner i källaren. Eller... Det var läskigare när jag skulle gå upp. Riktigt obehagligt måste jag säga. Fick för mig att det stod någon bakom varje dörr och hörn. Att någon följde efter mig för att mörda eller våldta mig.

Aja... Jag fick klart den iaf och jag överlevde vägen upp. Tråkigt nog kunde jag inte sova sedan, så jag låg vaken till 3.

Nu har jag fixat en reportagebok jag skall läsa. 300 sidor ligger den på. Läste ett par sidor idag innan renässanslektionen och den verkar bra.

Jag längtar till jul. Tänkte på all den gemenskap och glädje som kommer med högtiden och blev lite gråtmild. Ville skratta och skrika av glädje för att julen snart är här, men samtidigt gråta av sorg för att jag inte är hemma nu och kan prata med min familj om hur mycket jag längtar till den 23e! Ja, 23e december. Vi brukar alltid pynta huset och äta god julmat hela familjen. Emma, mamma, pappa och jag. Endast vi. Det är något jag ser fram emot alltmer nu för tiden. Umgås med familjen. Kan det bero på att jag bott i Stockholm i snart 3 månader och endast varit hem 3 gånger? Kanske har jag lite hemlängtan ändå...